Välordnade texter med tillhörande bilder blir sönderkaosat och komponerar till nytt innehåll, nya betydelser.
Jag klipper och tecknar och undrar fortfarande lite över vad jag håller på med men försöker skita i det.
Stod och bläddrade lite förstrött i Majakovskijs diktbok ”Jag” och hittade den här texten…
I gravhögar av böcker
där dikter ligger begravna,
ska ni upptäcka några stålblänkande rader-
lyft dem
med aktning och vördnad
ur graven,
de är gamla
men ännu hotfulla vapen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar