Under förra seminariet snuddade vi lite vid ämnet narkolepsi. Igår såg jag en dokumentär om några människor i England som led av sjukdomen. Jag funderade över hur frustrerande det måste vara att sova bort sådär mycket av tiden… en av dem kunde sova upp till nitton timmar per dygn.
Ibland kan jag själv bli frustrerad när jag tänker på hur mycket tid som jag själv sover bort… och då rör det sig ju bara om högst åtta timmar per dygn.
Den här killen har gett sig sjutton på att vänja kroppen vid att sova 2,5 timmar per dygn genom ”polyphasic sleep”. Detta för att få mer tid över och hinna mer.
Men hinner man verkligen mer för att man har mer tid? Finns det verkligen en koppling däremellan?
Jag själv fungerar så att om jag sover dåligt så får jag gjort väldigt lite på min vakna tid. Om jag däremot sover bra och lagom länge (ca åtta-nio timmar) så blir jag otroligt effektiv. Frågan är då om det finns någon mening med att få fler timmar om man ändå inte kan utnyttja tiden maximalt?
Det här youtube-klippet hittade jag på en väns blogg. Den är väldigt fin tycker jag. Undrar hur jag själv ser ut när jag sover? Har jag olika miner för mig? Snarkar jag? Rör jag mig mycket (förutom då när jag i halvvaket tillstånd förflyttar mig mellan barnens sängar då dom känner sig ensamrädda)? Pratar jag? Barnen pratar mycket i sömnen. Kanske skulle jag dokumentera en natts sömn...
3 kommentarer:
Du kan dokumentera min sömn :), jag pratar jättemycket.
Jag är också effektiv när jag får sova ut men jag lyckas aldrig gå och lägga mig i tid på kvällarna. Är någon som har ett tips. När jag börjar arbeta vid 6tiden vissa mornar har jag extremt svårt att lägga mig i tid. Ofta sover jag inte mer än 6-7 timmar per dygn men jag skulle egentligen behöva 8- 9 timmar. Pust
Ibland blir det tom bara 5 timmar sömn :(
OJ, med bara fem timmars sömn skulle jag gå i däck. Fast det händer förstås rätt ofta för mig med när jag tänker efter. Vet inte när jag sov en hel natt utan avbrott sist... alltid är det något av barnen som vaknar till :) Även om vi turas om jag och min man med att gå upp så kan det vara svårt att somna om. Speciellet om man har mycket grublereier på gång i huvudet.
Hur går det föresten för dig med körkortet?
Du messade mig att du skickat ett mail igår men jag har inte fått det. Vill du försöka igen?
Kram
Skicka en kommentar