varje dag då jag täcker yta efter yta med falurött tänker jag att ikväll skall jag börja läsa boken som legat och väntat så länge, ikväll skall jag teckna, måla, bygga eller skriva några rader
men ingenting blir av
finner mig själv sittandes framför datorn…
...ibland TV:n
fortsätter samla tankar på hög
smider planer i huvudet men får inget ur händerna
har idéer men låter dem inte ta form
imorgon…
…kanske
10 kommentarer:
Kanske behöver du en paus min vän! En sak som jag undrar över är hur du kan måla över ett vitt hus med falu rödfärg, för i min hjärna är ditt hus vitt, strot och ligger på prärien...
Glenn: Huset är grått och rödfärgen är av faluimmitation. Det ser ut att bli fint :)
...och ja, jag tror jag behöver en paus, men är lite ovan bara...
Ögonblick: En härlig liknelse, kanske stämmer på oss alla från och till... när man kamouflerar eller anpassar sig. Kanske är det inte ens ett kamouflage, kanske är det helt enkelt så att man faktiskt ÄR både och... iblansd är jag väldigt faluröd faktiskt... väldigt sällan är jag ett stort vitt hus på prärien.
Känner igen, så svårt att bara acceptera och ta det lugnt. Samtidigt som det är dumt att bli stressad av att inget göra. Funderar mycket på hur man får ut det mesta av sin ledighet, så att man känner att man hunnit både slappa, gjort saker för sig själv och nyttigheten men står fortfarande frågande.
Verkligen fin liknelse det där med färgen.
vara uppe i varv o stressa är inte nödvändigtvis samma sak.
det gäller bara att hitta sin andning.
får man inte läst boken eller ritat bilden...fuck det, då var det inte meningen just nu.
allt kommer med tiden.
Susannew: Tycker om att du skriver "få ut av" och inte "hinna med" som jag själv ofta tänker i termer av. Jag har en förmåga att vilja hinna med så mycket som möjligt hela tiden.
Men jag älskar känslan man får när man ser sig om och upptäcker att det faktiskt hänt något. Igår rensade jag alla grusgångar från ogräs, målade en sida av huset och flyttade ställning från ena gaveln till den andra... på kvällen när man varvar ner, ser sig om och verkligen ser skillnaden så är det en oerhört skön känsla, tillfredställelse. Det är också skönt att gå och lägga sig med muskler som verkligen fått jobba...
Mattiasg: Jag håller med om att vara stressad inte är detsamma som uppe i varv. Jag är ganska sällan stressad även om "uppe i varv" är mitt allmäntillstånd.
Däremot kan jag ibland bli frustrerad över att jag inte kan lägga energin på saker som jag "får ut" mer av rent själsligt... typ vara i ateljén eller läsa en bok.
Men som du säger, det kommer tid för det också, kanske är det bara bra att behöva längta ibland.
ja. längta är bra. ett litet tag...sen blir man bara otålig o så är det inte kul längre.
jag kan nästan tappa sugen om jag får längta för mycket. vill vidare. från att man har kommit på tills det verkligen händer skall det inte vara länge.
jag vill oxå få ut av allt jag gör...avskyr att sitta o kolla tv o sånt som bara känns onödigt.
men läsa det är bra.
har just läst 'tillsammans är man mindre ensam' o fan va den var bra!
tårar sprutade!
Tålamod är så svårt, med barn är det mycket som får vänta. Tycker jag har mer tid nu när barnen är stora ändå är jag inte nöjd, vill ha mer. Precis som om tankarna växer ju mer möjligheter som finns.
mattiasg: Det är nog så att det ofta blr lite för lång väntan. Det vore skönt att oftare få jobba bet ideer medans dom är färska. Det har jag ju fått göra under tiden på HDK, men då är tiden ofta så kort och tankarna så färska att man bara hinner skrapa på ytan.
'Tillsammans är man mindre ensam' låter som en bok för mig att lägga till på böcker-jag-skall-ta-mig-tid-att-läsa-listan.
Susannew: Ja, så är det nog. Tankarna växer när man får mer tid... och tankarna är liksom alltid större än tiden. Men det är kanske skönt att det inte är tvärt om.
Ibland har man också en idé om att vissa perioder skall innehålla väldigt mycket tid. Som nu på sommaren till exempel... man har gått och skjutit upp en massa till sommaren, då, när alla kurser är avklarade, då finns det tid... men så är det ju liksom inte :)
Nej, inte precis mer tid på sommaren bara mer saker som man vill göra. Lika bra att skjuta upp tråkjobb till råkalla och trista novemberdagar.
ibland kan man inte påverka saker sådär direkt.tålamod att låta saker ske när det ska är ju en konst verkligen. som att jag skulle fiksat makrill i dagarna, men det blev inte så,men nästa vecka kanske det är rätt?:)...o ja, det är ju jättemkt makrill i viken nu!
Skicka en kommentar