Läser tjocka tunga böcker på engelska.
Det är svårt, jättesvårt.
Det går långsamt, jättelångsamt.
Och jag tänker ofta att, nu ger jag upp… men så vet jag också att det är i just det där motståndet som det händer mest. När man sträcker tårna bara en liten liten bit utanför det kända.
…så lika ofta tänker jag att, jag skall nog visa mig själv att jag kan.
2 kommentarer:
visa dig själv. jag är säker på att du kan.
själv läser jag lagom lättsam pedagogisk litteratur. bjuder på reflektion, bekräftelse och tändning. ditt läsande ger mig hopp om att det ska leda till mer avancerat läsande en dag. när energin att sträcka tårna finns.
Jag tränar på huvudstående i yoga.
Att jag får hjälp med stöd tills jag klarar att hitta balansen själv är jätteviktigt. I söndags stod jag lite i balans med böjda ben. Lite läskigt men jag kan tro på att jak kommer att komma dit när jag läser ditt inlägg om den proximala utvecklingszonen.
Skicka en kommentar